Vad gör man de nätterna, när man bara vill sova, men när ens hjärna har bestämt sig för att Nej! Du ska vara vaken?
Jo, man börjar tänka!
Oj vad det är mycket jag saknar har jag kommit fram till...
Jag saknar att kunna stå i köket hemma i Bergkvara, dricka öl och laga mat med pappa!
Jag saknar att lägga mig i sängen och trängas med 4 katter!
Jag saknar tiden på Jenny Nyströmsskolan!
Jag saknar att vara scout!
Jag saknar den tiden när hela familjen Sjöberg bodde under ett och samma tak!
Även saker som man är ledsen över...
Jag är ledsen över att jag aldrig fick de där utgångarna med mina systrar som ni lovade mig!
Jag är ledsen över att pappa mår som han gör!
Jag är ledsen över alla de saker som jag inte har gjort som jag har lovat att göra!
Jag är ledsen över att jag inte hann sjunga överrasknings sången på dopet!
Ibland önskar jag bara att tiden hade stannat precis när jag hade fyllt 18,
eller att tiden i alla fall hade saktat ner lite!
2 kommentarer:
Ja man kan grubbla och fundera i det oändliga. Tiden rullar fortare och fortare för varje år tycker jag det känns som, sånt är väl livet! Överraskningsången visste jag inte om, men nog hade tid funnits om vi vetat! Angående utgångar så kom ju en Kinavistelse i vägen. Men det är väl inte försent för en runda eller två i sommar då vi är tillbaka igen?! Kram Cecilia
Jag saknar oxå en pilsner på stående fot medan maten hackas och puttrar. Jag saknar oxå tiden när alla bodde hemma, men så är livet.
Tiden och livet rullar på inte alltid i önskad riktning, fråga mig jag vet.
/Pappa
Skicka en kommentar